Utmanande undervisning i klassrummet – Hur formulera utmanande, tydliga lärandemål? Mina tankar och frågor.

Lärandmål 

Inför #Pedaläslyft har jag reflekterat över följande fråga som jag tycker skulle vara intressant att diskutera:

Hur formulera utmanande, tydliga lärandemål?

På sidan 42 i Utmanande undervisning i klassrummet skriver James Nottingham

”För att ett mål ska vara ett lärandemål måste det ligga bortom vad eleven kan göra eller förstå för ögonblicket. ”

Ja visst är det så! Ett mål kan inte vara ett lärandemål om eleven redan har nått målet. Ett lärandemål måste vara något som eleven ännu inte förstår eller kan göra. Jag tänker också att eleven behöver känna att lärandemålet inte är alltför avlägset utan finns inom räckhåll. Ligger lärandemålet långt fram behöver det finnas delmål. I en och samma klass finns det elever som har kommit olika långt i sin kunskapsutveckling. När vi formulerar ett gemensamt lärandemål behöver vi tänka till noga så att alla elever blir utmanade och motiverade att anstränga sig för att nå det uppsatta lärandemålet.

Lärandemålen måste vara tydliga så att eleverna förstår och vet vad de innebär.

Lärandemålen måste vara mätbara. Både eleverna och jag behöver veta var i förhållande till lärandemålet de befinner sig i sin kunskapsutveckling, när de har nått lärandemålet och hur det syns. Ett lärandemål kan också ofta uppnås med olika kvaliteter. Hur ser dessa kvalitetsskillnader ut och hur bedöms de?

Så hur formulerar vi utmanande och tydliga lärandemål?

Jag tänker att det finns en hel del frågor som kan vara värdefulla att fundera och reflektera över när det handlar om att formulera utmanande och tydliga lärandemål. Listan med frågor kan säkert bli längre.

• Hur formulerar jag tydliga, utmanande och mätbara lärandemål för alla elever?
• Hur avgränsade eller öppna kan/bör målen vara?
• I vilken omfattning kan/bör/är det möjligt att ett utmanande lärandemål uppnås i slutet av en lektion/arbetsområde och hur mäter vi det?
• Hur avgränsat men samtidigt utmanande kan ett lärandemål vara? Eller behöver lärandemålen vara mer öppna, men med kriterier för framgång för att nå/utvecklas mot målet?
• Hur vet eleverna vad lärandemålet innebär, olika nivåer och var de själva befinner sig i förhållande till målet?
• Vilken stöttning behöver eleverna?
• Hur involveras eleverna i lärandemålen?
• Hur skapar jag möjlighet för eleverna att sätta upp sina egna individuella mål/delmål i förhållande till gruppens gemensamma lärandemål?
• På vilket sätt planerar och formar jag en utmanande undervisning för alla elever i ett gemensamt lärande utifrån lärandemålen?
• Vad måste jag ta reda på /veta om mina elevers kunskaper för att kunna formulera utmanande lärandemål?
• Hur och utifrån vilka kriterier ska/kan lärandemålet bedömas?

James Nottingham – Utmanande undervisning i klassrummet

Utmanande undervisning i klassrummet

Under de första veckorna på sommaren har jag läst James Nottingham Utmanade undervisning i klassrummet. Av flera böcker som ligger på min önskelista inspirerade #Pedläslyft mig att starta sommaren med just denna bok. Jag är glad och nöjd över mitt val.

Utmanande undervisning i klassrummet är en mycket läsvärd bok som ger mig bekräftelse på mycket av vad jag själv gör i min egen undervisning och som hjälper mig att sätta ord på min undervisning och mina tankar om hur god undervisning bör gå till för att lyckas ge alla elever utmaningar utifrån sina förmågor, i ett sammanhang tillsammans med andra. Boken ger mig också energi och tankar om hur jag kan vässa min undervisning för att bli mer effektiv och för att kunna utmana eleverna i sitt lärande ännu mer. På ett lättillgängligt sätt ger James Nottingham konkreta tips och förslag på hur man på ett bra sätt kan gå tillväga när man planerar och formar sin undervisning. Han kopplar samman teori och praktik på ett smidigt och lättsamt sätt. Denna bok kommer jag att ha användning av i min undervisning!

När jag läste Utmanande undervisning i klassrummet gjorde jag som vanligt det med pennan i handen. Jag strök under och antecknade i marginalen. Jag satte små lappar för att lätt hitta tillbaka till de sidor där jag hittat speciellt intressanta och tänkvärda saker. Då kan jag lätt gå tillbaka och fundera vidare.  Jag tänker att jag framöver kommer att skriva ner en del av mina tankar och frågor här på bloggen.

 

Lärande genom samarbete, delaktighet och frågor i arbete med åk 3 och sinnena

Under några veckors tid har vi arbetat med våra sinnen. Vi startade upp arbetet med att prata om vilka våra sinnen är. För att göra alla delaktiga blev eleverna slumpvis indelade i par. Först fick eleverna i uppgift att tänka själva en kort stund. Efter några minuter fick de i uppgift att prata i sina par och skriva ner det som de visste om de olika sinnena. Detta gjorde de på gröna postit-lappar. När de hade skrivit ner det som de visste sattes ”Vi vet”-postitlapparna upp på stora vita papper, ett för varje sinne. På detta sätt samlade och synliggjorde vi klassens gemensamma förkunskaper. Eleverna var intresserade av vad kamraterna hade skrivit och de läste nyfiket varandras postit-lappar.

Vi sorterar och samlar våra gemensamma kunskaper.

Nu var det dags att använda oss av våra gemensamma kunskaper. Eleverna delades in i grupper om 5. Även denna gång skedde det slumpvis med hjälp av små lappar med elevernas namn på. Varje grupp fick i uppgift att ansvara för ett sinne var. Tillsammans i gruppen skulle de läsa postit-lapparna högt för varandra, sortera lapparna utifrån informationen som stod på dem, ställa frågor om de undrade något utifrån det som kamraterna hade skrivit på lapparna och samtala om vad de nu hade fått veta om just det sinne som de hade ansvar för. Sedan skulle de presentera klassens gemensamma förkunskaper för de andra grupperna.

Innan eleverna satte igång med arbetet visste de också att vem som helst av gruppmedlemmarna kunde bli dragen med hjälp av namnlapparna för att då få uppgiften att presentera vad de hade fått veta utifrån postit-lapparna. Detta medförde att alla elever visade ansvar, var delaktiga i arbetet och samarbetade. Slumpvis fick eleverna berätta för klasskamraterna. När eleven hade berättat färdigt fick övriga gruppmedlemmar göra förtydliganden och tillägg, här använde vi också namnlapparna för att alla skulle få komma till tals.

Vi vill veta mer och ställer frågor.

Härligt, nu var vi igång med vårt arbete. Med hjälp av våra gemensamma kunskaper om sinnena visste eleverna redan mer än när vi startade. Nu var det dags att lära mer!

Återigen blev nu eleverna slumpvis indelade i par. De fick i uppgift att tillsammans med sin parkompis formulera minst en fråga som de ville veta om varje sinne. Nu använde vi oss av rosa postit-lappar. Eleverna satte upp ”Vi vill veta”-lapparna på samma plats som ”Vi vet”-lapparna. Tillsammans läste vi alla klassens frågor.

Vi lär oss mer!

För att få mer kunskap och ta reda på svaren på klassens frågor har vi arbetat vidare i ett varierat arbetssätt. Glädje, samarbete och det gemensamma lärandet har hela tiden varit i fokus. Tillsammans har vi arbetat med ett sinne i taget. Vi har läst i böcker, sett film, gjort undersökningar där vi har använt våra sinnen, jämfört resultat och samtalat. I arbetet har viktiga ämnesspecifika ord och begrepp på ett naturligt sätt kunnat lyftas fram och eleverna använda sig av dem.

Vi formulerar nya frågor utifrån våra nya kunskaper

Vi har nu arbetat med alla de fem sinnena och eleverna har formulerat nya frågor. Det är frågor som eleverna anser är viktiga att kunna svara på utifrån vad de har lärt sig under arbetet och vad de ska kunna. Frågorna kommer vi att använda oss av i det fortsatta arbetet genom att eleverna slumpvis kommer att få svara på varandras frågor. Frågorna sitter uppsatta i klassrummet på orange postit-lappar, tillsammans med de gröna och rosa, så att eleverna kan läsa dem.

Tankar om elevernas frågor – vad ger de mig för information?

Frågorna ger mig kunskap om vad eleverna har lärt sig. De talar också om för mig hur väl eleverna förstår vad de ska kunna. Eleverna använder sig av fler ämnesspecifika ord och begrepp när de formulerar sina frågor nu än tidigare. Eleverna har en större kunskap om sinnena och har fler ord och begrepp att använda sig av. Deras frågor är därför också mer specifika och inte lika ”stora” som de frågor som de ställde i början. Elevernas frågor har också gett mig möjlighet att med eleverna prata om olika sätt att formulera frågor och beroende på hur en fråga är formulerad ger den möjlighet till olika uttömmande svar.

Kamratrespons i läsning

Kamratrespons och självreflektion i läsning – Två stjärnor och en önskan

När vårterminen startade introducerade jag kamratrespons i läsning med mina elever i årskurs 2. Jag ville att eleverna ska vara resurser för varandra och utveckla sin egen och sina kamraters läsningen genom kamratrespons. Eleverna skulle också med hjälp av kamratresponsen reflektera över sin egen läsning och göra en självbedömning. Självbedömningen skulle även kopplas till elevernas läsläxa.

Förberedelser med eleverna för att kunna starta kamratresponsläsningen:

Vi började med att prata om vad det innebär att läsa med flyt och inlevelse. Vad betyder det att läsa med flyt? Hur läser man vid frågetecken, utropstecken och hur ändrar man rösten utifrån personers känslor och olika stämningar i en text. Vi kom överrens om hur en progression för flyt i läsningen och att kunna läsa med inlevelse skulle kunna se ut och vad de olika stegen innebar. 

Läsflyt och inlevelse matris

Tillsammans pratade vi om hur vi skulle arbeta. Vi diskuterade om man skulle ha olika läskompisar eller om vi alltid skulle ha samma läspar. Eleverna funderade tillsammans och framförde fördelar och nackdelar. Tillsammans kom vi överens om att eleverna skulle arbeta i samma par under några veckor för att sedan byta läskompis. Detta för att läser man för samma kompis under en period kan också kompisen se utvecklingen och ge respons utifrån den. Samtidigt kan det vara bra att byta par efter en period både för att få lyssna på en annan kompis läsning och att få respons från fler kompisar.

När jag satte ihop läsparen tog jag hänsyn till olika aspekter såsom läsförmåga, socialt samspel och att eleverna skulle ha goda möjligheter att vara resurser för varandra.

När eleverna ger varandra respons har de ett stöd till hjälp. Stödet är formuleringar som eleverna kan använda sig av när de ger respons.  Alla elever har en Kamratresponsbok där de efter varje responstillfälle samlar stjärnor och önskningar från sin kamrat och sin egen önskan till sig själv.

Stöd i kamratresponsen läsning

Två stjärnor och en önskan Läsning elevblankett

Dags för första responstillfället och ett startläge:

Vid det första tillfället skulle eleverna genom kamrat- och självbedömning markera var de befann sig i läsutvecklingsmatrisen. För att kunna göra detta läste eleverna högt ett stycke ur en bok som de själva valt och som var anpassad efter deras egen läsförmåga för varandra. Tillsammans bedömde de på vilket steg de själva och på vilket steg kompisen befann sig på i läsutvecklingsmatrisen. De flesta elever klarade av att göra en riktig bedömning.

Eleverna kommer fortsättningsvis att stämma av sin läsutveckling i läsmatrisen vid några tillfällen under terminen.

Varje kamratresponstillfälle går till på följande sätt:

Elev 1 läser ett stycke ur sin läxbok för sin kompis. Kompisen lyssnar och tänker efter vad som fungerar bra och vad eleven som läser kan utveckla. När elev 1 har läst klart ger kompisen två stjärnor och en önskan som skrivs ner på ett speciell kamratläsningsblankett. Elev 1 tänker på responsen som han/han fått och läser samma stycke igen. Därefter reflekterar eleven själv över sin läsning utifrån kamratens önskan och hur hon/han själv kände att läsningen gick och ger sig själv en önskan. Den egna önskan skrivs ner på samma kamratläsningsblankett och förs över till ett elevens läskort som följer med läsläxan hem varje vecka. I läskortet finns samma stöd som i elevernas kamratresponsbok, vilket också ger föräldrarna möjlighet att ge återkoppling till sina barn och utifrån barnets egen önskan.

Nu har vi hunnit arbeta på detta sätt under fyra härliga veckor. Jag kan redan nu se en positiv utveckling i hur eleverna klarar detta. Eleverna tycker om att både ge och få kamratrespons och att ge sig själv en önskan. Jag ser fram emot att se och följa såväl elevernas läsutveckling som deras utveckling i att ge respons och att vara resurser för varandra.